Hej alla som foljt min Indienblogg!
Nu slutar jag skriva. Fran och med nu ar det en ren semesterresa, visserligen fina upplevelser, men knappast av allmant intresse. Maret har tagit nagra bilder nar jag sa adjo till eleverna och jag hoppas hon far tid att lagga in dem.

Det var roligt att undervisa mellanstadieelever. De materiella omstandigheterna var inte sa bra som hemma, skolan hade t.ex ingen kopiator och jag blev hanvisad till att producera mitt undervisningsmaterial pa annat satt. Vid utvarderingen med IDEX, den organisation som Volontarresor samarbetar med i Indien, fragade en tjansteman om jag trodde att det skulle ga att ordna ett skolungdomsutbyte med en svensk skola. Jag svarade att den indiske eleven nog skulle finna sig till ratta i Sverige, men att en svensk elev knappast skulle sta ut med levnadsstandarden och skolans standard i Indien. Dessutom ar ordningen har mycket strangare. (Eleverna star upp nar de far fragan och sen far de inta satta sig forran lararen ger sitt tillstand t.ex. En gang hade jag atta elever pa fotter for jag hade glomt saga at dem att satta sig.)

Den svenska skolan ar battre pa att fa eleverna att tanka sjalv, for den indiska undervisningen gar mest ut pa att de ska sla in fakta och gora som de blir tillsagda. Skolan jag arbetade pa ar i alla fall en bra skola vars elever i manga fall kvalificerar sig for de mest eftersokta postgymnasiala utbildningarna.

Examensordningen har fram tills nu varit densamma som nar engelsmannen lamnade Indien men andringar ar pa gang. En annan sak som verkade omodern var de korta lektionerna. De var 40 min utan rast emellan. Man hann knappt komma igang forran det var slut och sen kom nasta klass instortande. Effektiv undervisningstid blev inte mer an 30 min. Nu var min situation inte riktigt som de andra lararnas eftersom de gar till eleverna, men eleverna kom till mig, men de vanliga lararna fick sannolikt inte langre undervisningspass.

Alla var mycket vanliga, men jag var den forsta gastande lararen pa skolan och rutinerna var inte riktigt genomtankta. Eftersom jag inte fick nagon tid ute i klasserna utan fick kora mitt eget race blev jag aldrig riktigt bekant med kollegerna, sa nasta gang de tar emot en volontararbetare borde de ha en introduktionsvecka dar lararen far folja klasserna under en dag. Det ar heller inte latt att ha fardigt undervisningsmaterial i forvag for sex veckors undervisning i tre grupper, sa en del av tiden borde jag ha fatt vara lararassistent i klasserna. Att det funkade i alla fall beror pa att jag har varit i farten i yrket sa lange att jag kunde grava fram ideer ur minnet. Bockerna jag hade med mig blev populara: Pettson goes camping, Lotta says No!, Karlson on the Roof och Mio My Son.

Tack alla som gjort min vistelse lattare! Maret for kopior, Monica och Tonny for Lonely Planet, kollegorna for Culture chock India, Katta for den varma halsduken och Jorgen for ficklamporna m. fl. Kul att sa manga var intresserade! Vi ses och da kan jag visa alla bilder och filmsnuttar som jag inte lyckats fa ivag pa bloggen